Pytt i panna

…And Play

Oj, det var väldigt länge sedan jag skrev här inser jag nu.  Får skylla på att jag jobbat som sjutton hela hösten (trots att det inte blev någon musikal till sist). Nu har jag äntligen jullov och det ska bli så härligt! Har en del jag skulle behöva skriva av mig, men det får vänta till ett senare tillfälle.

Tänkte att jag skulle dela med mig av det senaste Internet-samarbetet jag deltagit i på Offspring-forumet. En cover på Come Out And Play (Keep ‘em Separated). Som vid tidigare covers tycker jag att sången är mixad för långt bak, men det kanske bara är jag som är sångfixerad och vill ha den långt fram =) Här kommer i alla fall resultatet:

COAP

Imorgon är det casting till årets musikal och idag hade vi första produktionsmötet. Där fick jag en mindre chock eftersom antalet anmälda endast var nio ungdomar! Jag visste att de som varit med tidigare år inte skulle söka i år, men jag visste i alla fall att jag hade sex elever som skulle söka och trodde såklart att det fanns långt fler som inte gick hos mig, men ändå ville vara med. Så var alltså inte fallet direkt - av de nio anmälningarna var det bara en enda som jag inte varit i kontakt med…

Det som är lite kul med detta är att det kanske blir så att vi gör Camp Rock istället (alternativet är High School Musical, men jag gör mitt bästa för att avstyra det eftersom jag tycker att sångerna är rätt så svåra), eftersom det inte verkar som om BB går hem hos ungdomarna. Personligen älskar jag musiken, men man får nog ändå inse fakta - man är inte 14 år… Jag har visualiserat CR som musikal sedan jag såg den första gången så det vore lite roligt om det blir verklighet.

Vi kör casting imorgon i alla fall med de stackars själar som anmält sig och sedan blir det att åka ut på info-turné till skolorna om ett par veckor och försöka ragga musikalintresserade ungdomar. Det som också känns bra är att då får jag verkligen vara med från början, vilket jag inte riktigt kände med BB.

Dags att ta nya tag!

Då har jag klarat av första veckan med undervisning. Det har varit väldigt tungt får jag erkänna, det märks att man haft paus ett tag. Lektionerna är 20 minuter långa och i vanliga fall så “sitter det i kroppen”, man håller tiden helt okej. Den här veckan har jag haft stora problem att hålla tiden. Antar att jag har semester-tempot i kroppen, så jag pratar gärna lite längre och tar god tid på mig med det mesta - vilket leder till ett väldans stressande efter några lektioner…

Det blir många nya i år också, 17 stycken tror jag att jag kommer kunna ta in, så det är många nya personligheter att lära känna. Dessutom innebär det att jag tar in yngre elever än på flera år. Man kan söka från fjärde klass och normalt sett är det ett års kö, så man kommer inte in förrän i femman. I år har jag dock tagit in några fyror och oj, så små de är! En av mina nya killar går i fyran och han var verkligen fortfarande ett barn (jobbar mest med tonåringar annars, så det var intressant). Visst saknar man de gamla eleverna, men samtidigt är det väldigt roligt att träffa så många nya också.

Nu är jag helt utpumpad, men jag hoppas och tror att det kommer att flyta på lättare nästa vecka.

Så började man jobba i måndags och det märktes verkligen att jag inte var van vid att använda de små grå. Innan kvällen fick jag migränkänningar, sådana gånger är det verkligen tur att det finns medicin så att man slipper ligga och lida i onödan. Men man ska inte klaga. En kollega har antagligen åkt på Borelia över sommaren och har inte synts till på jobbet ännu. Hoppas verkligen att antibiotikan hjälper så att han snart kan vara med oss igen.

Terminsplaneringen börjar ta form, med allt vad det innebär av elevkonserter, Julshow och repetitioner. Tror jag fick igenom att vi skulle göra en temakonsert per termin också. Denna termin satsar vi på world-/folkmusik och det ska bli kul. Tänkte mig lite Garmarna-inspirerat så jag hoppas jag får spelmännen att tända till på det de också.

Dessutom tänker jag nog vara en del av teamet bakom årets musikal. Har haft en liten fot med de senaste två åren, men då jag inte varit en del av produktionsgruppen utan mer varit någon slags sångteknisk konsult (i bästa fall) har det inte varit så skoj. Nu har jag i alla fall varnat för att om jag ska vara med vill jag vara med på riktigt - så det kan faktiskt bli riktigt kul! Bra musik är det också:

I söndags (eller var det lördags?) kom vi hem från en tio dagars rundresa i Skottland och tala om att landa mitt i verkligheten. Någon har lyckats handla för över 10.000:- med mina kontokortssiffror. Spärra kort, reklamera, polisanmäla - skitjobbigt!

Sedan har våra studiomonitorer pajjat för ett tag sedan och vi har fått beskedet att det kommer att kosta drygt 3000:- att laga dem (nästan lika mycket som de kostade nya). Okej, eftersom det antagligen hänt i samband med åskväder så verkar det som att hemförsäkringen täcker det. Mannen mejlar försäkringsbolaget som meddelar att vår hemförsäkring inte täcker något lösöre, bara byggnaden. Ingen ersättning därifrån alltså, men man får ju tacka sin lyckliga stjärna att man inte haft inbrott eller att allt brunnit ner för då hade man ju varit helt ruinerad. Nu har vi i alla fall en “riktig” hemförsäkring.

Idag har jag fått gjort polisanmälan och lämnat in reklamationen, men jag fick sitta fasligt länge i kö för att få tala med stinsen. Trots att jag var först i kön när jag kom tog det ungefär 1½ timme innan jag fick komma in för att göra min anmälan. Inte riktigt klokt att det ska ta sådan tid!

När jag nu ändå gnäller så kan jag ju passa på att tala om att jag köpte ett minneskort till telefonen för att kunna lägga in musik att lyssna på under de långa skotska bussresorna. Glad i hågen kom jag hem bara för att upptäcka att det inte alls passade…

Dessutom regnar det.

Det är knepigt att blogga sällan. Det blir lätt så att när jag känner att jag vill skriva så tänker jag att “men jag har ju inte skrivit om det där som hände förra veckan och det borde jag göra först”. Resultatet blir att jag inte skriver alls. Jag borde nog försöka komma ur det där och bara skriva vad som helst, när som helst - oavsett om jag hoppar över en massa saker eller inte. Det här är ju trots allt ingen dagbok.

Hur som helst så är det lättare sagt än gjort och här kommer därför en liten resumé av sommaren så här långt:

13 juni: gifte mig i Bosjökloster, fest med närmaste familjen i Köpenhamn därefter.
18 juni: gick på semester - härligt!
19 juni: midsommarafton firade jag hemma själv.
v. 26: solade och rensade ogräs
v. 27-28: spenderades hos mor och far i Lappland. Dåligt väder.
10 juli: fest i Dokkdokk med badtunna, bastu, tipspromenad, bad i sjön och grillning.
v. 29: hemma i Småland igen. Fortsätter med målningen som är kvar.
21 juli: idag ska jag byta färg från rött till vitt - hallelujah!

Okej, det var min sommar så här långt. Nu hoppas jag kunna fortsätta blogga utan att hindras av redovisningsångesten…

Mina sovvanor är måhända inte vad de borde vara. Klockan är nu snart halv sex på morgonen och det är midsommarafton imorgon - jag har fortfarande inte gått och lagt mig. Till viss del beror det nog på att jag gick på min semester idag och det kändes riktigt bra. Jag firar genom att lyssna på The Offspring och så har jag klämt några öl - jag mår med andra ord rätt bra!

Fast visst, jag borde sova vid det här laget. Jag borde åtminstone försöka. Men jag är inte trött och inte vill jag heller. Hur det blir imorgon får väl tiden utvisa. Antingen blir det Öland med makens (!?) familj, eller också stannar jag hemma mol allena. Jag har varit själv på midsommar förr och sämre kan man ha det. Fast jag borde kanske hänga på till Öland, men då går skjutsen kl. 10.00 och nu är klockan nästan halv sex. Hmm, jaja - den som lever får se.

Som vissa kanske förstått är jag ett stort fan av The Offspring och sedan några månader tillbaks tillbringar jag en del tid på deras officiella forum. När jag hittade dit fanns det ett gäng som höll på att göra en cover på senaste skivan och efter ett i det närmaste aggressivt promotande från en nyvunnen portugisisk vän drogs jag med i projektet. Det slutade med att jag lade sång på två låtar: Stuff Is Messed Up och Rise And Fall.

Jag får erkänna att det inte är bästa kvalité på de färdiga låtarna, men jag tycker inte att det är det intressantaste. Jag är helt tagen av vad man faktiskt kan göra tack vare Internet. Bara på de två låtar jag medverkar i är musikera från fem olika länder: England, Tyskland, USA, Danmark och så jag från Sverige. Dessutom hade vi ett gäng som jobbade med att göra en booklet också och den blev riktigt bra tycker jag (bläddra genom att klicka uppe i högra hörnet).

Nu har vi satt igång med Smash och jag har lovat sjunga på Come Out And Play (Keep ‘em Separated). Ska bli kul att se vad det blir av det…